Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ettor
ett·an●siffran 1
mat.○äv. om person el. föremål med naturlig anknytning till denna siffra, spec. om person som kommit på första plats i tävlinghon kom etta i sin grupp○spec. äv.enrumslägenhet
en billig etta○spec. äv.spårvagn eller buss nummer ett
ta ettan till jobbet○spec. äv.första årskursen
t.ex. i grundskolan el. gymnasiet
gå i ettansedan 1801till ett, neutr. sing. av 1en