Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
ingen böjning, neutr.
psykol.vara i sitt essetrivas och vara i högformoch vanl. spela en framträdande roll
han älskade att argumentera och i riksdagsdebatterna var han i sitt esse
sedan 1613efter ty. (in seinem) Esse med samma betydelse; av medeltidslat. ess´e ’tillstånd’; av lat. ess´e ’(att) vara’