Svensk ordbok 2009, webbversion

erra`ta substantiv, plur. err·ata●miss­tag särsk. om mindre fel i akademisk av­handling bok.erratalistarespondenten delade ut en förteckning över errata i av­handlingensedan 1881av lat. erra´ta med samma betydelse, plur. av erra´tum ’(ett) miss­tag’