Svensk ordbok 2009, webbversion

e`riksgata substantiv ~n eriksgator eriks|­gat·an●officiell resa genom (del av) riket av regent pol.tid.kunga­paret befann sig på eriksgata i Dalarnasedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. eriks­gata med samma betydelse; trol. till Erik i dess urspr. bet. ’allhärskare’