Svensk ordbok 2009, webbversion
erektion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
e·rekt·ion·en●styvnad hos kroppsligt organ
särsk. hos penis, vid sexuell retning el. till följd av blåsfyllnad
med.han fick erektion medan de dansadesedan 1810av lat. ere´ctio med samma betydelse, till erig´ere ’uppresa; uppställa’