Svensk ordbok 2009, webbversion

erektion [-∫o´n] substantiv ~en ~er e·rekt·ion·en●styvnad hos kroppsligt organ särsk. hos penis, vid sexuell retning el. till följd av blåsfyllnad med.han fick erektion medan de dansadesedan 1810av lat. ere´ctio med samma betydelse, till erig´ere ’upp­resa; upp­ställa’