Svensk ordbok 2009, webbversion
[-å`k-]
adjektiv,
ingen böjning
epok|gör·ande●som åstadkommer eller utgör en vändpunkt
och kan sägas inleda en ny tid inom ett verksamhetsområde
tid.JFRcohyponymbanbrytande
epokgörande upptäckteren epokgörande teorisedan 1858jfr ty. epochemachend med samma betydelse