Svensk ordbok 2009, webbversion

epokgörande [-å`k-] adjektiv, ingen böjning epok|­gör·ande●som åstad­kommer eller ut­gör en vänd­punkt och kan sägas in­leda en ny tid in­om ett verksamhets­område tid.JFRcohyponymbanbrytande epokgörande upp­täckteren epokgörande teorisedan 1858jfr ty. epochemachend med samma betydelse