Svensk ordbok 2009, webbversion

epigrafi´k substantiv ~en epi·graf·ik·en●läran om in­skrifter särsk. så­dana från antiken bok.vetenskapl.sedan 1869till grek. epigraphe´ ’på­skrift; in­skrift’, till epi´ ’på’ och graph´ein ’skriva’