Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
en|språk·ig1som behärskar bara ett språk (dvs. modersmålet) fullständigt
admin.språkvet.JFRcohyponymflerspråkigcohyponymtvåspråkig 1
enspråkiga elever○äv. om handling e.d., spec. om undervisning m.m. som sker på bara ett språk (ofta invandrarspråk)enspråkig undervisning för finsktalande förskolebarn○äv. om område e.d. där bara ett språk talasen enspråkig stad i Finlandsedan 19002som innehåller en förteckning över (del av) ordförrådet i ett språk och ordförklaringar på samma språk
admin.språkvet.JFRcohyponymtvåspråkig 3cohyponymflerspråkig
en enspråkig ordboksedan 1965