Svensk ordbok 2009, webbversion

en`samförsörjare substantiv ~n äv. vard. ensamförsörjarn, plur. ~, best. plur. ensamförsörjarna en·sam|­för·sörj·ar·en●ensam­stående förälder yrk.ensamförsörjare drabbades hårt av välfärdskrisen på 1990-taletsedan trol. 1960-talet