Svensk ordbok 2009, webbversion

enlevera [aŋleve´raäv.enleve´ra] verb ~de ~t en·lev·er·ar●föra bort (en kvinna) mot hennes eller hennes måls­mans vilja ngt högt.komm.enlevera ngn (från ngn/ngt)sedan 1709av fra. enlever ’lyfta upp; föra bort’, till en ’där­ifrån’ och lever ’lyfta’ Subst.:vbid1-143456enleverande, vbid2-143456enlevering