Svensk ordbok 2009, webbversion

emende´ra verb ~de ~t e·mend·er·ar●ut­föra emendation av språkvet.emendera (ngt)sedan 1886av lat. emenda´re ’rätta; förbättra’, till men´dum ’brist’ Subst.:vbid1-142723emenderande, vbid2-142723emendering; emendation