Svensk ordbok 2009, webbversion
[aŋbåŋpoäŋ´]
substantiv ~en
em·bon·point·en●gott hull
särsk. kring magen
mindre brukl.med.JFRcohyponymkorpulens
en medelålders man med begynnande embonpointsedan 1837av fra. embonpoint med samma betydelse, till en bon point ’i gott skick’