Svensk ordbok 2009, webbversion
emanation
[
-∫o
´
n
]
substantiv
~en ~er
e·man·at·ion·en
●
utflöde
särsk. om alla varelsers och tings spontana utflöde ur gudomen enl. viss religiös spekulation
af.
fil.
emanation (av ngt) (från/ur ngt)
sedan 1722
till
emanera