Svensk ordbok 2009, webbversion

eldupphö´r substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en eld|­upp·hör·et●äv. två ord av­slutning av eld­givning mil.ett en­sidigt eldupphörett ömse­sidigt eldupphörett till­fälligt eldupphörett permanent eldupphörkrav på ett o­medelbart eldupphörblåsa eldupphöriakt­ta eldupphörpresidenten har beordrat eldupphörsedan åtm. 1940-talet