Svensk ordbok 2009, webbversion

el`dsläckare substantiv ~n äv. vard. eldsläckarn, plur. ~, best. plur. eldsläckarna eld|­släck·ar·en●bärbar mindre apparat för eld­släckning placerad på lättillgänglig plats och av­sedd för släckning av nyss upp­kommen brand verkt.eldsläckarskumen kemisk eldsläckaresedan 1754