Svensk ordbok 2009, webbversion

e`lbehandling substantiv ~en ~ar el|­be·handl·ing·en●en medicinsk behandlings­form som inne­bär att en kropps­del ut­sätts för korta ström­stötar med.elbehandling an­vänds i­bland vid svårare depressionerhon skadade knät vid upp­värmningen men fick elbehandling och kunde genom­föra tävlingenelbehandling (av ngn/ngt)sedan början av 1980-talet