Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
elast·ic·itet·en●egenskapen hos material att ändra form vid påverkan av yttre krafter och återta den när de slutar verka
ofta (i sammansättn.) i fys. och tekn. sammanhangaf.fys.tekn.SYN.synonymtänjbarhetsynonymtöjbarhet
elasticitetslärasträckningselasticitetvridningselasticitetelasticiteten hos gummi är mycket godstämbandens elasticitet minskade på grund av infektionen○äv. bildligt, särsk. om förmåga att anpassa sig men ändå stå emot tryck o.d.industrins elasticitet vid marknadsförändringarsedan 1728till elastisk