Svensk ordbok 2009, webbversion

e`land substantiv ~en ~er eland·en●en stor afrikansk skogsantilop med långa, bakåt­riktade, spiral­vridna horn zool.hjordar av eland, zebra och buffel○äv. om när­besläktade artervanligen i sammansättn. jätteelandsedan 1874via afrikaans av nederl. eland ’älg’; besl. med grek. el´aphos ’hjort’