Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
egen|makt·en●möjlighet för individen att (i större utsträckning) själv ta ansvar för sitt liv och sin situation
och med motsvarande inskränkning av samhällets ansvar; särsk. i socialdemokratisk, men sedermera äv. borgerlig, idédebatt
pol.frågor om självförvaltning, egenmakt och självstyresedan ca 1990