Svensk ordbok 2009, webbversion

ef`tersläntrare substantiv ~n äv. vard. eftersläntrarn, plur. ~, best. plur. eftersläntrarna efter|­släntr·ar·en●person som (långsamt) kommer efter alla an­dra urspr. vid marsch o.d. yrk.patrullen plockade upp eftersläntrarna i tävlingen○äv. ngt ut­vidgatnågra eftersläntrare har än­nu inte betalatsedan 1881till 1efter 1 och släntra