Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
efter|klang·en●(svagare) klang som dröjer kvar efter den huvudsakliga klangen
musikJFRcohyponymbiljudcohyponymresonans
den dallrande efterklangen av tornklockans slag○äv. bildligt, spec. om (mattare) kvardröjande minne, efterbildning o.d.efterklangstidhans dikter är bara romantisk efterklang○spec. äv. i uttryck för påverkanhennes tankar har givit efterklang ända in i våra dagarefterklang (av/efter/från ngt)sedan 1746