Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
däck·ar1vanligen perf. part.
förse (båt) med däck
sjö.en däckad motorsnipadäcka ngtsedan 17902slå (ngn) i golvet eller till marken
särsk. vid boxningsmatch
vard.sport.han däckade sin motståndare med en blixtsnabb vänsterkrokdäcka ngn (med ngt)sedan 19553bli helt utmattad
och ev. falla ihop
vard.Nollde satt och spelade datorspel tills de däckade○äv.somna eller tappa medvetandet av (stark) berusning
han däckade redan på förfestendäckasedan åtm. 1987Subst.:vbid1-139774däckande,
vbid2-139774däckning (till 1 + 2)