Svensk ordbok 2009, webbversion

dussin [dus`-el.dus´-] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en duss·in·et●grupp av tolv stycken av samma slag e.d.; särsk. i fråga om bestick, porslin o.d. utstr.halvdussinett dussin vin­glasmuggarna kostade 200 kronor dussinet○ofta i ut­tryck för medel­måttighet el. var­daglighetsärsk. i sammansättn. dussinromanett dussin (ngra), ett dussin (av ngra)det går tretton på dussinet av ngtdet finns väldigt många av ngt​ en kriminal­roman som det går tret­ton på dussinet av sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. dusen; av lågty. dosin med samma betydelse; av fra. douzaine med samma betydelse; av lat. duod´ecim ’tolv’; jfr duodecimalsystem