Svensk ordbok 2009, webbversion
[dus`-el.dus´-]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
duss·in·et●grupp av tolv stycken
av samma slag e.d.; särsk. i fråga om bestick, porslin o.d.
utstr.halvdussinett dussin vinglasmuggarna kostade 200 kronor dussinet○ofta i uttryck för medelmåttighet el. vardaglighetsärsk. i sammansättn.
dussinromanett dussin (ngra), ett dussin (av ngra)det går tretton på dussinet av ngtdet finns väldigt många av ngt
en kriminalroman som det går tretton på dussinet av
sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. dusen; av lågty. dosin med samma betydelse; av fra. douzaine med samma betydelse; av lat. duod´ecim ’tolv’; jfr duodecimalsystem