Svensk ordbok 2009, webbversion
dunka-dunka
[
-duŋ
`
ka
]
substantiv
,
ingen
böjning
●
popmusik med tung, dunkande rytm
som t.ex. förekommer på diskotek
vard., skämts.
musik
från festen hördes dunka-dunka fram till tre på morgonen
sedan 1985