Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
dundr·ar●åstadkomma dunder
om ljudkälla
komm.kanonerna dundrade i fjärran○äv. bildligthålla kraftig straffpredikan
prästen dundrade mot avkristningendundra (mot/om ngn/ngt/SATS)sedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. dun(d)ra
Subst.:vbid1-139047dundrande;
dunder