Svensk ordbok 2009, webbversion

dubb`eldäckare substantiv ~n äv. vard. dubbeldäckarn, plur. ~, best. plur. dubbeldäckarna dubbel|­däck·ar·en●tvåvåningsbuss ngt vard.rum.trafik.vissa forskare an­ser att dubbeldäckare ut­gör en o­nödig risk­faktor i trafiken○äv. om större smör­gåsskämts.sedan 1908 (om flyg­plan)av eng. double-decker med samma betydelse; jfr däck 2