Svensk ordbok 2009, webbversion

drö`sa verb ~de el. dröste, ~t el. dröst drös·ar●falla tätt och o­kontrollerat vanligen i rikliga mängder NollJFRcohyponymdråsa barren dröste från grenarna○äv.falla han dröste i diket○äv. försvagatdrälla hon har gått hemma och drösat hela dandrösa (ngnstans)sedan 1895sv. dial. drösa; jfr no. drysja, da. drysse ’falla tätt’; besl. med dråsa Subst.:vbid1-138576drösande