Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. drömmarn, plur. ~, best. plur. drömmarna
drömm·ar·en●person som lätt förlorar sig i fantasier
psykol.yrk.en världsfrånvänd drömmaresedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. drömare
Över svarta vreda vatten spelar natten upp till bön, ty en spelman och en drömmare är död.Dan Andersson, En spelmans jordafärd (i Svarta ballader, 1917)