Svensk ordbok 2009, webbversion
verb drällde drällt, pres. dräller
dräll·er1ofta med partikel, särsk.omkring
planlöst förflytta sig hit och dit
vard.NollJFRcohyponym1driva 3
ungdomarna drällde omkring på stanföräldrarna ville inte ha hennes kompisar drällande i huset på kvällarna○äv.vårdslöst spilla eller slänga
hon drällde kaksmulor på golvetdrälla kläder på golvetdrälla (ngnstans), drälla (ngt) (i/på ngt)sedan 1889sv. dial. drälla ’falla ned; tappa; spilla’; av ovisst urspr.
2förekomma (i) stor och oordnad mängd
vard.Nolldet drällde av ungar på gården○äv. med konstruktionsväxlingboken dräller av tokiga infalldrälla av ngt/ngra (ngnstans)sedan 1947Subst.:vbid1-138392drällande