Svensk ordbok 2009, webbversion
dryck
substantiv
~en ~er
dryck·en
●
drickbar vätska
kokk.
hälsodryck
läskedryck
maltdryck
starka drycker
mat och dryck
○
ibl. i mots. till äkta juice
apelsindryck
sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
fornsv.
drykker
; till
3
dricka