Svensk ordbok 2009, webbversion
drus
substantiv
~en ~er
[dru
`
s-
el.
dru
´
s-]
drus·en
●
gyttring av kristaller
bildad i en bergart el. inuti en växtcell
geol.
sedan 1747
av ty.
Druse
med samma betydelse, trol. samma ord som
Drüse
’körtel’