Svensk ordbok 2009, webbversion
[drån´t]
substantiv ~en ~er [drån`t- el. drån´t-]
dront·en●en stor, klumpig duvfågel utan flygförmåga
urspr. på ön Mauritius; numera utdöd
zool.sedan 1772jfr ty. Dronte, fra. dronte med samma betydelse; urspr. ord från Mauritius
Tallyho, Tallyho, jag har skjutit en dront, en dront har jag skjutit med luntlåsgevär.Harriet Löwenhjelm, Jakt på fågel (i Dikter, 1927)