Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
driv|kraft·en●yttre kraft som orsakar rörelse
psykol.tekn.ett ökande intresse inom sjöfarten för att åter utnyttja vinden som drivkraft○äv. bildligt om omständighet som främjar visst handlandemöjligheterna till högre lön var den främsta drivkraften för de anställdadrivkraften (bakom ngt), en drivkraft (för ngn/ngt/att+V)sedan 1794