Svensk ordbok 2009, webbversion

dri`vankare substantiv ~t, plur. ~ el. ~n, best. plur. drivankarna driv|­ankar·et●an­ordning som till­fälligt får släpa i vattnet efter far­tyg för att hålla uppe dess stäv mot vinden som nöd­åtgärd i hårt väder sjö.sedan 1794