Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. drinkarn, plur. ~, best. plur. drinkarna
drink·ar·en●person som missbrukar alkohol
ngt åld.med.yrk.JFRcohyponymalkoholist
han var storrökare och drinkaresedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. drinkare; till 3dricka