Svensk ordbok 2009, webbversion
[dra´v-, drav´-äv.dra`v-]
substantiv dravlet
dravl·et●struntprat
vard.komm.jag orkar inte höra på sånt dravel○äv. allmännareskräp, smörja
vilket dravel de ger på den biografendravel (om ngn/ngt/SATS)sedan 1430–50Fem Mose böckerfornsv. drafl; trol. till drav