Svensk ordbok 2009, webbversion

dragg`a verb ~de ~t dragg·ar●söka i­genom sjö­botten med dragg el. liknande an­ordning som får släpa på botten sjö.de draggade efter den försvunne som befarades drunknad○äv. om ankaresläpa på sjö­botten utan att få fäste ○äv. i fråga om far­tyg med ankare som tappat fästede draggade på nattendragga (efter ngn/ngt)sedan 1790Subst.:vbid1-137447draggande, vbid2-137447draggning