Svensk ordbok 2009, webbversion

dona`tor substantiv ~n ~er [-o´rer] don·at·or·er1person som donerar ngt vanligen pengar till visst ända­mål ekon.samh.yrk.JFRcohyponymgivare 1 fri­kostiga donatorer har ställt medel till förfogandeenligt donators önskan ska sökande från hans hem­trakt ha före­träde till stipendiet○äv. ut­vidgatspermadonatoräggdonatoren donator (av ngt)sedan 1857av lat. dona´tor ’givare’; till donera 2atom som lätt kan joniseras genom sin benägenhet att av­ge elektroner; vanligen i halv­ledare fys.tekn.sedan 1977