Svensk ordbok 2009, webbversion
dom`ssöndag
äv.
dom`söndagdom`söndag
substantiv ~en ~ar
dom(s)|sön·dag·en●vanligen best. f. sing.
kyrkoårets sista söndag
då predikotexten handlar om yttersta domen; i Svenska kyrkan
relig.tid.(på/under) domssöndagensedan 1867