Svensk ordbok 2009, webbversion
[dåj`a]
substantiv ~n dojor
doj·an●sko
vard.kläd.rum.○spec. om fotbollssko, särsk. i uttryck för att ngn skjuter brahan har krut i dojanhon har löd i dojanvara på dojan
vara berusad
mot slutet av kräftskivan var han rejält på dojan och somnade över bordet
sedan 1934Stockholmsslang doja ’sko; känga’; av ovisst urspr.