Svensk ordbok 2009, webbversion

dobbla [dåb`-] verb ~de ~t dobbl·ar●spela kort eller tärning på hasard ngt åld.spel.han började tidigt dobbla och drickadobblasedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. dobbla; av lågty. dobbelen med samma betydelse; av om­diskuterat urspr. Subst.:vbid1-136527dobblande; dobbel, vbid3-136527dobbleri