Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
djur|plankt·on·et●plankton som till stor del består av små kräftdjur
och (särsk. i havet) av larver till maskar, musslor o.d.
zool.JFRcohyponymväxtplankton
djurplankton äts av bl.a. fiskar och valarsedan 1918