Svensk ordbok 2009, webbversion

divergera [-ge´-] verb ~de ~t di·verg·er·ar1av­lägsna sig från var­andra ofta successivt; spec. om strålar af.komm.optik.MOTSATSantonymkonvergera 1 ljus­strålarna divergerar○äv.vara o­lika två divergerande å­sikterdivergerasedan 1810ur lat. di(s)´- ’i­sär’ och ver´gere ’luta; vetta åt ett visst håll’; jfr konvergera 2sakna gräns­värde om matematisk serie e.d. mat.JFRcohyponymkonvergera 2 divergerasedan 1866Subst.:vbid1-136169divergerande, vbid2-136169divergering; divergens