Svensk ordbok 2009, webbversion
diva
´
n
substantiv
~en ~er
div·an·en
●
låg soffa utan ryggstöd och karmar
heminr.
rum.
hon låg och vilade på divanen, stödd på mängder av kuddar
sedan 1795
ur persiska
diwan
’register; skrivrum, ämbetsrum’