Svensk ordbok 2009, webbversion
dissen´ter
substantiv ~n, plur. ~ äv. ~s
dis·sent·ern●person som tillhör annat trossamfund än sitt lands statskyrka
ngt åld.pol.relig.yrk.sedan 1847av eng. dissenter med samma betydelse; till lat. dissenti´re ’tänka avvikande’