Svensk ordbok 2009, webbversion
diss`a
verb ~de ~t
diss·ar●bemöta eller bedöma på ett nedvärderande sätt
vard.komm.hon dissade hans nya skivadissa ngn/ngtsedan 1995efter eng. diss, kortform av disrespect
Subst.:vbid1-874851dissande,
vbid2-874851dissning