Svensk ordbok 2009, webbversion

diskonte´ra verb ~de ~t dis·kont·er·ar1belåna växel, avbetalningskontrakt e.d. mot av­drag av förskotts­ränta ekon.diskontera ngtsedan 1771av ita. disconta´re ’av­räkna’; till lat. dis´- ’i­sär’ och computa´re ’samman­räkna’; jfr konto 2räkna om betalningar som sker vid o­lika tid­punkter till ett belopp vid en tid­punkt ekon.diskontera ngtsedan 1780Subst.:vbid1-135662diskonterande, vbid2-135662diskontering