Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
dis·kont·er·ar1belåna
växel, avbetalningskontrakt e.d. mot avdrag av förskottsränta
ekon.diskontera ngtsedan 1771av ita. disconta´re ’avräkna’; till lat. dis´- ’isär’ och computa´re ’sammanräkna’; jfr konto
2räkna om betalningar som sker vid olika tidpunkter till ett belopp vid en tidpunkt
ekon.diskontera ngtsedan 1780Subst.:vbid1-135662diskonterande,
vbid2-135662diskontering