Svensk ordbok 2009, webbversion
diskografi
´
substantiv
~n ~er
disko·grafi·er
●
förteckning över grammofon- eller cd-inspelningar
t.ex. av en viss tonsättare el. artist
musik
sedan trol. 1970-talet
till grek.
dis
´
kos
, se
diskus
, och
graph
´
ein
’skriva’