Svensk ordbok 2009, webbversion

direktö´r substantiv ~en ~er di·rekt·ör·en●(titel för) person som har det direkta an­svaret för ledningen av (viss) större organisation särsk. (del av) före­tag men äv. (del av) ämbets­verk, kommunal förvaltning m.m. yrk.direktörsassistentavdelningsdirektörbankdirektörgeneraldirektörverk­ställande direktördirektör för utlandsavdelningenen direktör i hotell­branschendirektören har tid först vecka 15direktören är på lunch med affärs­bekantahan kallar sig direktör i telefon­katalogen○äv. ut­vidgat (mest i sammansättn.)gymnastikdirektörmusikdirektördirektör (för ngt)sedan 1730av fra. directeur med samma betydelse; av lat. direc´tor; se direktor, dirigera