Svensk ordbok 2009, webbversion

direk`tmetod substantiv ~en ~er di·rekt|­met·od·en●ofta best. f. sing. en metod för språk­inlärning som lägger huvud­vikten vid muntliga, praktiska övningar och tonar ner grammatikundervisningen pedag.JFRcohyponymnaturmetoden direktmetoden praktiserades mest i engelskundervisningensedan 1961